Nu ska jag skriva ett sånt där flum inlägg som bara jag förstår.. 

När min mor gick bort så hände det en del mysko saker i samband med att jag tänkte på henne. Glas gick sönder till höger och vänster! På jobbet, hemma, cafe.. lyktor som sprack utan anledning, glasburken med senap framför ditt kort. Din kristall karaff som for i golvet samtidigt som jag tänkte tanken att jag önskar du fick träffa Daniel! På årsdagen på Torners cafe när jag satt och tänkte på dej..

http://marras.bloggagratis.se/2010/11/07/3909959-angel-of-the-year/

http://marras.bloggagratis.se/2010/11/03/3879149-att-det-inte-blir-som-man-tankt-sej/

http://marras.bloggagratis.se/2010/10/sida-4/

hittade några inlägg ang detta bara... 

Den 6 Nov 2009 lämnade hon oss, vilket är lite över två år bara. Jag tycker livet går bra.. men i svåra stunder och i vissa stunder så saknar man henne så otroligt, i vissa stunder SKA bara mamma finnas där. Nu i en veckas tid, påminnelser om Morsdag kanske och massa annat som hänt i mitt liv så har jag tänkt på henne och känt sorg många ggr... Har i dagarna legat hemma sjuk i sängen och plötsligt i tanken befinner jag mej på sjukhuset tillsammans med mina syskon igen och hennes sista stund..Sorgen är ett faktum och jag blir så ledsen inombords.

På tre dar nu av fyra har det åter igen kraschats glas! Låt mej tillägga att jag dricker både vatten och mjölk ur vinglas i brist på annat.. andra glas menar jag då såklart ;) 3 glas har fått sätta manken till. Igår kväll när jag plockar ur diskmaskinen så åker ett på min fot och ajaj, cuttar upp så jag blöder. Ett glas på lördag i köket, och ett glas som katten river ner på Söndag i vardagsrummet. Det handlar inte om HUR de går sönder.. utan jag tycker det är märkligt att de går sönder just under perioden då jag tänker på henne? Det är liksom ingen tillfällighet känns det som.. 

Jaja, de må väl vara så då..