Lite mer åsikter ang mitt förra inlägg..

Otrohet är såklart inte det värsta som finns.. utan det gör mej bara upprörd, som mycket annat här i världen.

Mitt inlägg handlade om att vara otrogen när man VÄNTAR BARN tillsammans.. jag tycker det är illa valt tillfälle.. om något ( ja veeet.. det finns väl för tusan inga bra tillfällen överhuvudtaget )

Självklart, det kan handla om affärer som pågått långt innan paret blir gravida tillsammans.. hmm men att man ens ställer till sån oreda att skaffa barn då?.. ja menar om man vid det tillfället smyger bakom ryggen på sin partner.

 Otrohet i sej är jättedumt och jättejobbigt, att det ens ska behöva existera!? Jag dömer verkligen ingen, jag är inte guds bästa barn myself, Ni vet, lärt sej av sina misstag genom livet..

 Men sen att vara otrogen då man väntar barn.. finns det någongång man ska respektera sin kvinna till det yttersta, tycker jag är då hon bär på något man skapat tillsammans!

JAvisst, falskheten och lägnerna är nog det som svider mest..kan ja tro? har dock inte vart utsatt ( vad jag vet ) för otrohet..

MEN..

Är människan verkligen skapad för ett monogamt förhållande?

Är vi överhuvudtaget en monogam individ?

Jag känner till några.. och det är svanen, albatrossen och pingvinen.

Se bara på våra närmaste släktingar dvärgschimpanserna i sin fria polygama sexualitet där kön och antal deltagare inte spelar någon roll.

Männsikan har aldrig kunnat hålla händerna i styr verkar det som.. det är knappast en trend som mycket annat omkring oss.

OCH..

 Man kan aldrig hindra någon att vara otrogen.. det är ett val den personen gör själv. Vare sej partnern bönar och ber.. och får till svars att det kommer aldrig ske.

 Alla bestämmer vi över en sak här i livet..

 våra egna val.

Jag Sitter ofta på forum och läser, skriver, svarar. Stöter på många inlägg som handlar om samma eländiga ämne.. Karlar som är otrogna mot deras gravida kvinna!! Alltså där går fan gränsen, huuur kan man göra något dylikt? OM man nu planerat barn tillsammans, tagit sitt ansvar och är beredd att sätta ett litet gemensamt liv till världen, då går man väl inte runt o är otrogen?! har man inte mer respekt för sin kvinna då? Läser om dem som ska föda inom veckor.. och fått reda på att mannen vart/ är otrogen! Åhhh Alltså vilket katastrofläge? kan inte ens föreställa mej.. Stackars stackars kvinna. Vad skulle man ta sej till alltså? Där bär man på ett gemensamt liv.. fan det vackraste som man skapat tillsammans!

Ja, det gör mej faktiskt riktigt upprörd..

Varje gång innan vi åker på bio så tänker jag som så..

Ja, jag lär ju få någon lång person framför mej o inte se ett dyft av filmen.. Mm typ varje gång, det går aldrig fel.

Igår så såg det ljust ut.. ingen lång person framför mej = yeeess! Ända tills filmen precis börjat så kommer de in två killar o sätter sej 2 bänkar framför.. o tro mej, han var LÅNG! Paret framför mej blev minst sagt lika irriterad för dem såg inte heller ett dugg! Tillslut så böjer tjejen sej som sitter framför mej o Nicklas, frågar om den här killen inte kan huka ner sej lite.. men nej då! Fan också va irriterande!! Han förstörde massor för iallafall 4 st av oss i salongen! Åhh.. orka ödsla energi.

Att tillägga.. biografen är totalt värdelös!? Ingen sluttning alls nästan..?

Det är ju så här kära bloggläsare, att avundsjuka kan göra oss till de mest fruktade monster som finns.

Jag skulle säkert också känna avundsjuka och bli tvär o grinig om mitt liv inte var så innehållsrikt och jag inte mådde bra.

MEN

Jag mår mycket bra trots omständigheterna med saknad mamma just nu, jag har ett liv med en underbar man som jag älskar, vi har stora framtidsplaner, och hela livet framför oss, vi har så mycket att se fram emot! Framför allt så är jag är lycklig.. OCH det är jag värd! det är ju alla, alla är värda att känna mening med allt i livet.. känna lycka.

 Men tyvärr finns alltid personer i omgivningen som missunnar och är avundsjuka på det liv man har, det får vi aldrig glömma. Dem som Låter sin frukstration och avundsjuka övergå till ett omoget beteende som de inte kan kontrollera.

 Man trampar väl sin egen stig eller va man nu säger.. inte sant?

Är man bitter och elak på sin omgivning, då får man nog räkna med ett liv i ensamhet.. så enkelt är det.. rätta mej om jag har fel?

Blev jobb idag ändå.. lite irritersamt när dem ringer 16:05??! o inbillar sej att man ska släppa allt man liksom håller på med o bara kasta sej i bilen! Jag tog det bara lugnt, de får minsann inse att man har ett liv förutom resurspoolen också! Kan inte bara släppa allt.. nu stod jag inte med maten i högsta hugg, men tänk om? tänk om man hade en hund på långpromenad? tänk om man lagt sej för att vila el nåt.. ja ni, tänk om resurspoolen kunde läggas ner.

Bara för att man är uppskriven att man kan jobba, ska man behöva gå runt med mobilen i högsta hugg o vänta på att de ringer o erbjuder tre timmars jobb??.. ja nu jobbade jag faktiskt FYRA hela timmar ojoj! från kl 16-20.. tragiskt. Sen fick ja morgondagen också, från 13-20.. men alltså va ska man ta sej till?!

Jag känner att det inte är såå länge till ja orkar hålla på så här.

Som förälder har man väl ansvar att se till så ens barn inte förstör eller ställer till med oreda omkring sej, eller hur?

SJÄLVKLART eftersom små barn inte kan avgöra saker o ting själv.

Jag vet att man "inte får" klaga på barn överhuvudtaget, men det finns saker som omgivningen faktiskt kan tycka är mkt irriterande. 

Det här inlägget skulle kunnas göra oändligt långt.. *suck*

Jag kan inte sätta mej in i situationen att vara förälder ännu, men för det så planerar man och tänker sej in i hur barnen kan kommas uppfostras. Nicklas och jag anser oss komma bli konsekventa i många olika situationer, jag har svårt att se mej själv "ge med mej" bara för att få det lugnt o skönt?! hur ska barnen då lära sej vad som är rätt och fel?

-Nej, INGEN mer kaka före maten... *mummel mummel*

*barnskrik* -ja vill ja vill! *stoppar ner handen o ska ta en kaka*

-Okeej.. bara EN kaka till sen ingen fler!

Ehh, så är det nog i mååånga hem. ja, kära nån.. de kan ju bara sluta på ett sätt.

Ex: Om man är inne på affären hela familjen och barnen börjar bråka eller skrika.. okej, EN varning " fortsätter ni så där får du följa pappa o sätta dej ute i bilen bla bla" Och om barnen då fortsätter, då anser jag att man gör slag i saken och bilen nästa. Mamma kan då fortsätta handla i lugn och ro.. det är väl så barn, människor överhuvudtaget, djur ja alla lär sej vad som är okej, och vad som inte är okej??

Tyvärr ser man idag alltför många barn som har tagit överhanden i familjen.

Dagens irritationsmoment handlar om barn och deras förmåga att slänga upp bildörrar in i andras bilar! Det är solklart, de har ju inte den insikten att man inte ska göra så. Där handlar det om föräldrarnas ansvar att barnen INTE smäller upp dörrar i bilar runtomkring! Jag har dock inte råkat ut för det själv... ännu, den dagen kommer jag inte bli så glad heller. Omgivningen ska inte behöva parkera sina bilar på säkert avstånd, för att barn inte är vuxna och kan bedöma avstånd. Bara för att det var ett barn som slängde upp dörren, varför skulle man måsta acceptera det? Det finns alltid en förälder i närheten att prata med..

 Jag såg nämligen en mamma och hennes två barn igår på en parkering, barnen sprang till bilen deras, kastade upp bildörren och hoppade in i bilen!? Hade bilen brevid stått liiite närmare så hade den ju fått ta smällen. Och där efter kommer mamman vankandes och ler, ovetandes obrydd..

För dem som inte vet, Självrisk är inte billigt i dagens samhälle!

Ja vet inte, kanske överreagerar jag??

Och NEJ, jag kommer inte heller bli en supermorsa.. för dom finns inte.

Vilket vridet samhälle vi lever i just nu.. är inte tanken att alla ska ut i arbetslivet? I dagens läge är chansen att få en fast TJÄNST minimal, i bästa fall får man slita som anpassningsbar timvikarie.. jajamen, som jag gör just nu. De andra dagarna som jag inte har något jobb måste jag ju stämpla, och till en början har man ju 75 dar då man kan utan problem gå ut och jobba extra. Men sen.. då tjänar jag på att tacka nej till arbete om de ringer ut mej typ en dag bara?! Jag förstår inte ekvationen där.. Och sen vill jag ju inte sitta hemma! men ja kommer inte ha något val, eftersom jag går under något som heter resurspoolen och de har typ aldrig mer än en dag i taget till oss timmisar!

Och vet ni värst av allt.. de ringde ut mej på jobb idag, ehh 3 timmar! Ohh tack snälla.. mmm eller hur.

Nä en morgonpromenad på detta så man vaknar till, sen frukost.. ja en påse varm choklad kanske kan locka ; ) hehe, men de går neråt.

DAG 5 - 2.2 kg 

man håller iallafall motivationen uppe då de händer nåt, men hittills har de mest försvunnit vätska.