I helgen fick vi ett infall att äntligen släpa iväg oss på dans! Expanders på parken.. jajamen. Lusten var inte på topp, men man kan väl inte bara sitta hemma och tycka synd om sej själv hela dagarna.

Så vi for.. och tack o lov för det!! Åhhhh vilken underbart rolig kväll. Tack älskling för alla goa danser.. det blev en toppenkväll med ett leende på läpparna hela kvällen! =D

De hade bytt sångare.. igen?! Jag gillade ju den här nya förra killen. Men absolut.. det hade då verkligen INTE bytt ner sej med andra ord heller.. riktigt bra kille som sjöng nu =) De spelade en hel massa goa låtar, blues.. gammal rock o härligt svängig musik..

och som alltid avslutar Expanders med den grymt härliga Dire straits -  Brothers in arms

Våran låt..   

Jag hinner aldrig få läka i själen..aldrig lugn och ro. Det ena krokbenet avlöser det andra. Saker har inte gått så bra i mitt liv sista tiden..ger mej tankar som: vad tusan har jag gjort för ont? 

När ska jag få må riktigt bra?  

Livet är så jäkla orättvist.. som att jag insåg det nu.

Orka vara stark, man måste vara stark. vem säger det? Helst av allt vill jag sätta mej ner och bara gråta ut allt jag bär på, men då lär jag bli sittandes en bra stund.

Men jag orkar inte..det tjänar inget till!

Jag har tappat bort mej själv i allt elände..

Men..

NU kan det väl inte bli värre än så här? eller.. kan det?

Vissa förstår ju vad jag pratar om.. ni andra, ja ni får tyvärr gå härifrån nyfikna.