Tankarna omringar mej med all den kraft..

Pärlor på rad runt min hals kväver

Du är en tanke i natten

Glasklara minnen dyker upp i mitt minne

Jag ryser, min kropp skälver..

Önskar du kunde förstå, mitt minne..

Den känsla jag har.. den rädsla

Jag kanske är för mycket

människa, mänsklighet.. ?

Inte ens bokstäver på ett papper

bara rader av svart bläck

i något vi kallar cybervärld..

Nu ska jag äta glass..

Den heter Ben

Och jerry.. 

Polarbjörnar i vit choklad pryder dess innehåll

fan va flummig ja e.. 

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva..

ÄR just nu besviken, faktiskt. Att folk inte lyssnar gör mej besviken.

Att jag ska måsta tala om hur saker o ting ska vara i en viss situation för att inte försvåra, förvärra. Jag vet hur saker o ting fungerar i detta läge.. det är ett annorlunda och jävligt svårt läge, men BEEN THERE DONE THAT! Jag har vart barn i en.. just precis.. skilsmässa.. Jag VET hur det är att Mamma, Pappa träffar en ny partner.. det är fan inte lätt!

Och det spelar ingen som helst roll huuur trevlig den personen är eller beteer sej.. det är en främmande människa som ska ta en plats som man  anser inte fylla nån som helst funktion!

Så enkelt är det att vara skilsmässobarn.. skitjobbigt rent ut! 

Vi kom ju överens älskling? 

Jag blir rädd.. det förstår du väl?

Nu får jag sånt där shoppingtänk.. men oj, vilken tur då! OM jag inte blir utringd på arbete i morgon så åker vi på Ikea, Birsta.. shopping.. mm kan behöva det. Nu var man där igen.. detta beteende som smyger sej på i svåra stunder. Varför är det så? 

Och.. ingen kan stoppa  mej, vill jag .. så gör jag.